Blogg C: När blir journalistiken fiktion?

Jag har läst boken Svensk Maffia som är skriven av Lasse Wierup och Matti Larsson. I boken får läsaren följa med på en kartläggning av Sveriges kriminella gäng. En djup inblick ges av hur det är i de kriminella grupperna. Genom intervjuer med tidigare medlemmar och forskning har författarna en god grund att stå på.

I många delar av boken känns det som att jag läser en vanlig deckare. Historier återges på ett sådant sätt att jag lätt slängs med i ett rasande tempo av rån, explosioner och mord. Det skulle lika väl kunna vara en vanlig bok. Men samtidigt tycker jag inte att det är det. Kartläggningen och författarnas medverkan gör att det likaväl hade kunnat vara en lång artikelserie som publicerats i en tidning. Författarna har fått arbeta hårt för att få fram den fakta som är redovisad. I många fall har de inte kunnat intervjua de personer de har velat - vilket kanske har gjort att författarna har fått nöja sig med vad de får tag i.

Den skönlitterära stilen kommer fram i de historier som berättas. Som tidigare nämnt så känns det som att historien då blir som ett kapitel i en bok. Den dokumentära stilen kommer fram i kartläggningen av de olika gängen. Sättet att uttrycka sig på är alltså tvådelad, vilket gör att det blir mer spännande att läsa. Först presenteras ett gäng och sedan kommer historier som är byggda på verkliga händelser - smart!

Jag skulle vilja säga att boken tillhör "litterär journalistik". Man får en djupare inblick i det ämne som är aktuellt och författarna har inte bara skrapat på ytan utan grävt långt in i gängkretsarna för att skapa en trovärdig berättelse. Det blir en journalistik som kan läsas som vilken skönlitterär bok som helst. Fördelen med den här typen av journalistik är att den är mycket uttömmande, noggrann med detaljer och djupt ingående. Det är inte bara en kartläggning av gängen, utan läsaren får verkligen en bild av hur det är att vara med i ett gäng. Nackdelen kan vara att eftersom det är ett bokformat glömmer man snabbt meningen med berättelsen. Jag fick många gånger säga till mig själv att det här är en bild av verkligheten och inte en spännande deckare. Fast är det verkligen en nackdel? Det betyder egentligen att författarna verkligen lyckats fånga läsarna (åtminstone mig).

Jag tycker att boken ger en hög grad av sanning och det grundar sig i att författarna har närmat sig personer som verkligen kan beskriva hur det är. Det är inte bara fakta, utan verkliga händelser som utgör en stor del av boken.

Jag uppskattar hur boken är upplagd och att de personer som har trätt fram verkligen berättar sina historier. Det ger en tyngd som inte hade funnits annars. Angående "New Journalism" så tycker jag det är bra. Att vara noggrann med detaljer som kläder, möbler och människors utseende ger läsaren en bättre bild av verkligheten. Att komma nära både författare och personer i boken ger ett högre läsvärde.

Blogg B: Etik i medierna

I dagens mediadrev är det intressant med vad som är "okej" att skriva och vad som inte är det. Tidningar och etermedier har stor frihet att framföra vilka åsikter de vill och sedan publicera dem. Friheten är dock inte obegränsad. En regelsamling som kallas Spelregler för press, radio och tv har tagits fram av mediebranschen. Reglerna grundas på många etiska aspekter som ska skydda de inblandade mot onödiga skador. Reglerna tillför pressen säkerhet, hänsyn, respekt och förståelse.

Jag har valt att lyfta en krönika, skriven av Jörgen Kalitzki som är presschef för Färjestad BK. I krönikan gick han till hård attack mot eliteriekonkurrenten MODO. Frågan gäller den stundande NHL-lockouten där Hockeyligan tillsammans med klubbarna i Sverige har kommit överens om att inga korttidskontrakt med NHL-spelare får skrivas. MODO trotsade reglerna och lät Alexander Steen spela med ett skadedrabbat MODO. Aftonbladet snappade upp det här och lyfter båda sidor i frågan. Artikeln är hämtad från sportbladet.

I krönikan från från Färjestads hemsida skrev Kalitzki bland annat följande:
”Det är nog bara tillfälligheter att det Modo som gråtit över långtidsskador skulle vara inblandat i detta spel under täcket, medan klubbens ordförande deltagit i ligans diskussioner och beslut. Det är nog bara tillfälligheter.”

För att lyfta det här i ett pressetiskt sammanhang går det att se tendenser på en brist på respekt från Färjestads presschef. Han attackerar MODO som inte kan försvara sig, men det gör samtidigt krönikan mycket starkare. Enligt de etiska pressreglerna ska båda sidor göras hörda:

Hör båda sidor
13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

Efter uppståndelsen över krönikan bad senare Färjestads klubbdirektör, Håkan Loob, om ursäkt å Färjestads och Jörgen Kalitzkis vägnar. Aftonbladet lyfter både Färjestads och MODOs syn på händelsen. Vilket tyder på visad pressetisk respekt. 

Blogg A: Nyhetsvärdering

När det handlar om nyhetsvärdering och nyhetsurval finns det en hel del saker som är avgörande. Urvalet har ändrats över tid och förr hade den enskilde redaktören större möjlighet att välja nyheter, deras personliga preferenser fick genomslag i nyhetsurvalet. På senare tid har det visat sig att det är många andra faktorer som spelar in i dagens mediadrev, vad blir nyhet och vad blir inte?

Den första nyheten jag har valt är hämtad från sportbladet på aftonbladets hemsida: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/vmkvalet/article15427980.ab

Sveriges fotbollslandslag spelade i tisdags den första VM-kvalmatchen och vann med 2-0 hemma mot Kazakstan. Utmärkande för matchen var att trots vinst så var spelet inte bra. Publiken visade sin frustration genom burop och gliringar, vilket ledde till att en av spelarna i Sveriges lag, Johan Elmander, svarade vid ett tillfälle mot publiken. Han pekade mot logotypen på sitt bröst och menade att han representerade Sverige.

Björn Häger beskriver i sin bok  ”Reporter. En grundbok i journalistik” olika faktorer som spelar stor roll när det handlar om varför en nyhet blir en nyhet. Vikt, icke-normala, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt (VINKELN) är de faktorer som Häger tar upp i sin bok. Sveriges fotbollslandslag är populärt och har stor vikt i tidningarna, framförallt kvällstidningarna. Det Icke-normala med nyheten är att det inte är ett rent matchreferat, utan något som hände på läktaren. Närheten hittar vi i att det är i Sverige och det är Sveriges fotbollslandslag det handlar om. Konflikten kan beskrivas genom publikens respons gentemot landslaget. Elitpersoner är inblandade, det är en lättbegriplig nyhet och framförallt är den ny.   

Bengt Johansson beskriver i sin rapport ”Vid nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner” (2008) att nyhetsvärdering kan delas upp i två stycken styrfält. Det första handlar om vad publiken (läsarna) vill ha, det vill säga vilka nyheter som man tror läsarna är intresserade av. Det andra styrfältet handlar om vilka nyheter som tidningen anser att publiken bör ta del av. Medier som är beroende av att sälja lösnummer, såsom kvällspressen, skapar i större utsträckning nyheter som attraherar publiken.

Det som gör den här nyheten trovärdig, förutom de faktorer jag nämner ovanför, är att den visar en annan sida av myntet. Istället för att enbart vinkla Elmanders känsla av att bli utbuad, kommer en privatperson in i bilden och beskriver vad han ropade till Elmander. Läsarna får en känsla av att vem som helst kan vara bidragande, både privatpersonen och Elmander får komma till tals, vilket ger en känsla av ett ”happy ending” och det gillar folk att läsa.

Min andra nyhet är hämtad från expressens sportsida: http://www.expressen.se/sport/tennis/wilanders-sagning-unga-ar-feta-och-lata/

I en intervju med tennislegendaren Mats Wilander sågas svensk tennis rejält. Wilander menar att svenska spelare har det för bra och att de inte kämpar tillräckligt mycket för att bli bra tennisspelare.

Om vi följer Björn Hägers VINKELN i den här nyheten är vikten stor – Sverige är inte där vi en gång var i tennisvärlden. Det icke-normala är att en känd tennisspelare sågar dagens svenska tennisspelare så pass mycket. Det är en svensk nyhet vilket förklarar närheten. Det som är konflikten med nyheten är mellan Wilander och dagens svenska tennisspelare. Elitpersonen är Mats Wilander, det är en lättbegriplig nyhet och den är ny.

Jag kan känna att den här artikeln är ett lysande exempel på hur man som kvällstidning vill sälja lösnummer. Rubriken ger en tydlig, men kanske en aning överdriven, bild av artikeln. ”Wilanders sågning: Unga är feta och lata”. Den får klick, det kan jag garantera. Läsarna gillar att läsa om sågningar och liknande, framförallt när det kommer från en kändis.