Blogg A: Nyhetsvärdering

När det handlar om nyhetsvärdering och nyhetsurval finns det en hel del saker som är avgörande. Urvalet har ändrats över tid och förr hade den enskilde redaktören större möjlighet att välja nyheter, deras personliga preferenser fick genomslag i nyhetsurvalet. På senare tid har det visat sig att det är många andra faktorer som spelar in i dagens mediadrev, vad blir nyhet och vad blir inte?

Den första nyheten jag har valt är hämtad från sportbladet på aftonbladets hemsida: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/vmkvalet/article15427980.ab

Sveriges fotbollslandslag spelade i tisdags den första VM-kvalmatchen och vann med 2-0 hemma mot Kazakstan. Utmärkande för matchen var att trots vinst så var spelet inte bra. Publiken visade sin frustration genom burop och gliringar, vilket ledde till att en av spelarna i Sveriges lag, Johan Elmander, svarade vid ett tillfälle mot publiken. Han pekade mot logotypen på sitt bröst och menade att han representerade Sverige.

Björn Häger beskriver i sin bok  ”Reporter. En grundbok i journalistik” olika faktorer som spelar stor roll när det handlar om varför en nyhet blir en nyhet. Vikt, icke-normala, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt (VINKELN) är de faktorer som Häger tar upp i sin bok. Sveriges fotbollslandslag är populärt och har stor vikt i tidningarna, framförallt kvällstidningarna. Det Icke-normala med nyheten är att det inte är ett rent matchreferat, utan något som hände på läktaren. Närheten hittar vi i att det är i Sverige och det är Sveriges fotbollslandslag det handlar om. Konflikten kan beskrivas genom publikens respons gentemot landslaget. Elitpersoner är inblandade, det är en lättbegriplig nyhet och framförallt är den ny.   

Bengt Johansson beskriver i sin rapport ”Vid nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner” (2008) att nyhetsvärdering kan delas upp i två stycken styrfält. Det första handlar om vad publiken (läsarna) vill ha, det vill säga vilka nyheter som man tror läsarna är intresserade av. Det andra styrfältet handlar om vilka nyheter som tidningen anser att publiken bör ta del av. Medier som är beroende av att sälja lösnummer, såsom kvällspressen, skapar i större utsträckning nyheter som attraherar publiken.

Det som gör den här nyheten trovärdig, förutom de faktorer jag nämner ovanför, är att den visar en annan sida av myntet. Istället för att enbart vinkla Elmanders känsla av att bli utbuad, kommer en privatperson in i bilden och beskriver vad han ropade till Elmander. Läsarna får en känsla av att vem som helst kan vara bidragande, både privatpersonen och Elmander får komma till tals, vilket ger en känsla av ett ”happy ending” och det gillar folk att läsa.

Min andra nyhet är hämtad från expressens sportsida: http://www.expressen.se/sport/tennis/wilanders-sagning-unga-ar-feta-och-lata/

I en intervju med tennislegendaren Mats Wilander sågas svensk tennis rejält. Wilander menar att svenska spelare har det för bra och att de inte kämpar tillräckligt mycket för att bli bra tennisspelare.

Om vi följer Björn Hägers VINKELN i den här nyheten är vikten stor – Sverige är inte där vi en gång var i tennisvärlden. Det icke-normala är att en känd tennisspelare sågar dagens svenska tennisspelare så pass mycket. Det är en svensk nyhet vilket förklarar närheten. Det som är konflikten med nyheten är mellan Wilander och dagens svenska tennisspelare. Elitpersonen är Mats Wilander, det är en lättbegriplig nyhet och den är ny.

Jag kan känna att den här artikeln är ett lysande exempel på hur man som kvällstidning vill sälja lösnummer. Rubriken ger en tydlig, men kanske en aning överdriven, bild av artikeln. ”Wilanders sågning: Unga är feta och lata”. Den får klick, det kan jag garantera. Läsarna gillar att läsa om sågningar och liknande, framförallt när det kommer från en kändis.